Jag njöt i stora drag, och jag tror det märktes för min mun ville liksom inte stängas eftersom mungiporna gled utåt kinderna plus uppåt till hela tiden mot min vilja och jag försökte riktigt seriöst vara så där kaxigt nonchalant som jag sett i tidningar & på TV... ni vet så där på gränsen till arg...
Föredraget gick iallafall kanonbra
-du var jätteduktig mamma!
Och modevisningen gick trots allt oxå kanonbra -Siv & jag var jätteduktiga! *klapp på axlarna*
Vi tre tillsammans -Marianne, Siv & jag- visade sig vara en perfekt mix; en kreativ, kunnig, erfaren & inspirerande "textilkonstnärinna" plus en elegant, vacker mannekäng modell "lite äldre" samt en sprallig, skrattande mannekäng modell "lite yngre"! Det kunde inte gå fel! Alla i publiken kunde identifiera sig med någon av oss, tror jag iallafall! Flera ur publiken kom fram efteråt och berömde naturligtvis min mamma Marianne och Siv, men faktiskt även mig. Men jag fattar inte hur de kunde veta att det var JAG... 
Nu är det bara att luta sig tillbaka i soffan, rulla tummarna och vänta på alla anbud som kommer hagla in, eller hur??? Ska man gå upp ur sängen för mindre än 10,000.00 SEK eller vad är det som gäller? Kanske jag ska gå med i "mannekängernas fackförening"? Finns en sådan förresten?
0 kommentarer:
Skicka en kommentar