SUCK!
Vad är livet om inte en massa strul, men när jag tänker efter en sekund till så finns det faktiskt en massa ljuspunkter också, och dem väger upp allt. Som två lika tunga vågskålar ungefär, fast det positiva väger nog lite mer ändå.
Har funderat på detta många gånger förut.
När man till exempel känner sig nere och allt är blä och man inte tror nåt ska bli bättre så händer plötsligt något och livet leker och allt är frid och fröjd.
Jag tror att man behöver dessa "ups and downs" för att känna att man lever och för att uppskatta livet, som det är.
"Inget ont utan något gott"
Så brukar jag säga och det stämmer ofta. Det brukar komma nåt gott ur allting.
Så kan i alla fall jag säga, men så har jag också tak över huvudet och mat för dagen samt kläder.
Maslows behovshierarki är uppfylld.
Nå, allt man går igenom i livet tror jag är en sorts övning, en slags utbildning som det är meningen vi ska lära oss någonting av. Att leva livet är en utbildning. Oftast gör vi det också, lär oss något alltså. Även om vi inte tror det.
Om detta liknar en religion vet jag inte, kanske lite inslag av taoism och zenbuddhism.
Nä nu måste jag jobba så det blir balans här idag!
0 kommentarer:
Skicka en kommentar