Ibland funderar jag.
Nja, inte ibland kanske, men för det mesta.
Men just nu handlar det om funderingar kring kreativitet.
Jag är ju nattmänniska, som ni säkert insett vid det här laget, och jag brukar "gå igång" ungefär lite efter 00:30, oavsett om jag träffar kompisar eller är för mig själv. Jag gillar helt enkelt att förlora mig i glädje. För mig kan glädje vara att dansa hemma i vardagsrummet -med mig själv eller med vänner, eller att retuschera ett fotografi, att fotografera, eller att rita ett hus i Sketch-Up. Men när glädjen kommer finns inget slut. Jag kan helt enkelt inte sluta. Och så läser jag om andra människor som oxå går igång på natten.
Visar sig att majoriteten av dessa är konstnärer av en eller annan sort.
Därför börjar jag tro att jag är av en annan sort.
Oavsett vad så står det klart som korvspad att min kreativitet flödar när andra sover.
Och min familj får lida av detta.
Men varför måste man finna sig i normen "sova på natten jobba på dagen"?
Vem säger att det är det rätta sättet?
Nä nu tar jag ett glas rött vin.
Mitt sätt kanske inte är det "korrekta" enligt samhället, men när jag producerar, jobb eller vad du vill, ja då går det undan i en sån fart att du antagligen inte hänger med.
Fast oftast när andra sover.
Och sen klagar jag över att jag är sååå trött, men ingen fattar nåt.
Vaddå? Jag ska ju sova på natten inte jobba säger dem.
Nä, nu kom katten Smulan och fixade en bra bild.
Kommer i nästa inlägg.
Haha...
Dela med dig... eller följ mig...
lördag 8 januari 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar