Jag har fått någonting odefinierbart i kroppen som gör sig påmint, inte bara lite utan faktiskt extra mycket just nu. Vi kan kalla det för "det".
"Det" får mig att inte vilja göra det jag MÅSTE eller BORDE utan "det" styr in mig, näe inte styr förresten utan snarare tvingar "det" mig att göra sådant jag VILL GÖRA istället. Vet inte varför "det" är så starkt just nu men man kan ju fundera på om "det" kanske är en överlevnadsinstinkt av något slag, typ någon inre röst eller intuition som säger att det är läge för förändring nu, eller kan det vara "mal d'Afrique" ?!?
Hur som helst kan ni förstå att nånstans i kroppen sker iallafall en eller flera krockar, kanske till och med seriekrockar... förhoppningsvis orsakar inte dessa krockar några allvarligare eller oreparerbara skador.
Nåja, eftersom jag inte vet hur "det" kommer att påverka framtiden kan jag bara spekulera i hur "det" får vissa följder, tex att jag säljer min verksamhet väldigt plötsligt, att jag blir extremt egotrippad, att jag bara ägnar mig åt fotograferande, löparrundor, tar sovmorgon varje dag, bara köper färdigmat, struntar i tvätten och tvättstugan, aldrig tänker till och gör inköpslistor som är till för hela familijen och aldrig handlar, aldrig städar någonstans, aldrig bäddar sängen, aldrig gör rent toaletten efter mig, aldrig fyller på med toapapper om jag tar det sista, aldrig plockar undan efter mig eller någon annan, aldrig slänger tidningar. Det enda jag ägnar mig åt är att fotografera, löpning, promenera med Smylla och sedan sitta vid datorn och publicedra en massa saker. Allt annat får alla andra i huset fixa, helt utan min inblanding för annars får "det" frispel.
Hur skulle det vara? Oavsett vad som händer verkar "det" inte vara att leka med.
3 kommentarer:
Hmm, kanske delvis en släng av "mal de la camera". Det är lätt att bli fast. Härligt att se vilken energi du lägger ner på fotandet i alla fall. Det blir bra bilder!//Simon
Hahaha...verkar inte som att du sliter ihjäl dig i hemmet om "DET" får bestämma.
Hejsan! Tack för kommentaren :) Vi bodde i Botswana 83-85. Pappa var anställd av UNHCR, Lutherska världsförbundet och Botswanas regering för att basa över Dukwe flyktingläger som låg 13 mil norr om F-town ute på Makgadikgadi salt pans mer eller mindre. Jag var inackorderad i stan hos en svensk SIDA-familj och gick på John Mackenzie School. Till Gaborone var vi ganska ofta då pappas (danska) chef bodde där (då bodde vi på Holiday Inn)och vid ett tillfälle låg jag på sjukhuset i Ramotswe pga öroninflammation. Var även där med min klass på skolresa en gång och besökte bl.a köttfabriken BMC :) Jul och nyår 1995-96 var jag tillbaka i södra Afrika på besök då mina föräldrar arbetade i Sydafrika. Vi firade nyår i Zimbabwe men hann tyvärr inte med Botswana vilket skulle varit SÅ kul. Hoppas fortfarande på "nästa gång". Afrika har något väldigt speciellt som ingen som inte varit där någonsin kan förstå. Eller hur!?
Skicka en kommentar